Translate

09 mars 2013

Barnen i Biafra och andra orsaker till övervikt

När jag var liten fick jag höra att jag skulle äta upp all mat på talriken, både i skolan och hemma. Jag är inte säker på att det hölls jättehårt på hemma men så löd ändå grundregeln. Även om man inte lagt upp maten själv.

I grundskolan, mest 1-6 där jag gick i Nälstaskolan, var det helt galet. Först stod en grinig "mattant" och slevade upp den oftast jäkligt äckliga maten.

Foto:Google

Sen om man inte orkade/tyckte om/ville ha mer så fick man räcka upp handen. Då kom den lärare, som för dagen var matsalsvakt, och fick avgöra om man fick lämna mat eller inte. Oftast inte! Ibland var läraren på sitt snälla humör och tog ens gaffel och skrapade runt lite på talriken och delade av det man inte behövde äta. Men man fick minsann veta att det var slöseri med mat och att man skulle tänka på att det fanns fattiga barn som inte fick äta sig mätta.


Bild:Google

Oftast fanns dessa barn i Afrika, möjligtvis på andra platser också. Men Afrika var huvudregel och där bodde många av dessa hungriga barn i Biafra. Nu upphörde staten Biafra 1970 så jag tror inte just mina lärare refererade till det, jag började grundskolan 1972. Men jag undrar om de inte av bara farten pratade om Biafra ändå. Men mina äldre systrar har fått höra det och Biafra var liksom ett begrepp när det gäller svält och fattigdom. Om man såg nyhetsinslag med bilder på afrikanska undernärda barn med svullna magar så hette det Biaframage. När man visade nyhetsinslag därifrån såg man ofta barn i tunna blåa tygskor som då fick namnet Biafraskor. Jag har efter noggranna efterforskningar förstått att detta med Biafraskor var ett lokalt uttryck från Stockholms västra förorter. Men jag tar med det ändå. Om någon känner igen begreppet utan att ha växt upp i Hässelby gård, kan ni väl höra av er.

Läs om Biafra här (länk)

Ibland var man modig och sa saker som "-Skicka min mat till dom då" eller "-Vadå, blir dom mätta om jag äter upp?" Läraren blev då jättearg och hade det inte varit förbjudet hade man nog fått sig en snyting i det läget. Så man åt upp!

Nästa aspekt i det här att jag har ett rubbat förhållande till mat är kanske också min ADHD. Eftersom jag inte vetat förrän väldigt nyligen att jag har ADHD så har jag inte funderat så mycket på det. Men det finns undersökningar som tyder på ett samband. Länken nedan visar sidor på Google som berör detta. Jag kommer återkomma om det när jag vet om jag kan referera min tidigare övervikt till det.

Länk till Google om ADHD och övervikt, fetma och ätstörningar

Jag tror även att det finns massor med andra orsaker till att jag blivit överviktig. Det kommer jag fortsätta att fundera på för jag är långt ifrån klar med mig själv på den punkten. För jag vill kunna äta och må bra utan en massa skuld eller andra känslor. Jag kommer jobba hårt med mig själv kring det här, för nåt galet är det ju.

I debatten kring ifall man ska tvinga barn att äta upp maten på talriken tycker jag att man inte ska det. Om barnet får ta mat själv bör man försöka lära barnet att inte ta för mycket osv. För naturligtvis ska vi inte kasta mat i onödan. Jag vet att jag själv tjatat på mina barn, man gör ju som man själv blev lärd, men jag hoppas att jag bryter det nu.

Bild:Google

Men skuldbelägg aldrig den som inte vill äta sin mat. Varför ska man ha dåligt samvete när man äter, eller inte äter, för att någon annan i världen inte får äta sig mätt? Det har ingenting med varandra att göra!!!

Barn äter det dom behöver i de flesta fall och vill ni bekämpa världssvälten så finns det andra vägar att gå.

Länk till Unicef

Jag vill förtydliga här att detta är min upplevelse och det som snurrat runt i mitt huvud. Det finns säkert olika orsaker till varför folk är överviktiga och en annan orsak är ju att vi i allmänhet äter dålig mat. Jag kommer återkomma till det många gånger framöver. Jag märker ju er jag skriver att det som jag funderar på inte är så enkelt att beskriva som jag trott. Allt hänger ihop och det är svårt att sortera. Men det är därför jag skriver här, för att hjälpa mig själv med det och förhoppningsvis någon annan.

Nu ska jag sortera tvätt...det är enklare och jag är jäkligt bra på det!

Foto:Google

4 kommentarer:

  1. Vilket sjukt beteende av "dina" mattanter och lärare. Och så sent som sjuttiotalet. Då borde de ha vetat bättre tycker man. Det ska vara lustfyllt att äta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur! Jag trodde tills inte för länge sedan att jag tyckte det var lustfyllt att äta. Men så är det inte alls. Jag hoppas jag lyckas "vända mig".

      Radera
  2. Ett jättebra inlägg! Får jag länka till det på min blogg? Jag antar att jag får, så jag gör det. Du får säga till om jag ska ta bort.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Självklart får du länka. Blir jätteglad att du vill. Kram

      Radera