Terapisamtal hos tandläkaren

För ganska precis ett år sedan skrev jag om min tandläkarskräck. Det kan ni läsa om HÄR (LÄNK) men också om vad jag måste göra för att få behålla mina tänder så länge som möjligt. Jag har gått dit var tredje månad och mätt tandfickor och jag har borstat, trådat, fixat och flourat så bra att den omedelbara faran är över för att tänderna ska trilla ut. Men jag får absolut inte slarva en endaste dag. För då får jag tandsten och inflammerat tandkött.

Bild:Google

Nuförtiden talar jag om att jag mår skitdåligt, att jag får jobbig ångest som börjar mala några dagar innan. Att jag försöker hitta bra anledningar att boka av. Jag fick en rejäl panikattack nån gång för kanske ett och ett halvt år sedan när jag var där, och det sitter kvar och dyker upp som en betingad reflex varje gång.

Nu är det åter igen dags för tandstens-rensning av hela munnen. Eftersom jag tycker det är så fruktansvärt obehagligt så tar hon halva munnen en gång och den andra halvan ett par dagar efter. Jag får ordentligt med bedövning så jag inte ska känna något. Sen frågar hon hela tiden om det går bra och jag tycker faktiskt att det går ganska bra. I alla fall med tanke på omständigheterna. Jag försöker göra andningsövningar och andra KBT-knep jag lärt mig men faller lätt tillbaka till att ligga spänd som en fiolsträng och inte andas.

Foto:Privat

Hon började fråga om jag ofta är spänd och om jag har svårt att slappna av. Jo så är det ju, jag vet ju faktiskt inte hur man gör för att vara avslappnad. Eller hur det känns att koppla av. Hela mitt väsen är ju alltid på helspänn även om det inte verkar så utåt alla gånger. Hon frågade då om jag har besvär av att jag gnisslar tänder på nätterna. Jag känner det ju inte själv utan möjligen känner jag på morgonen att käkarna kan vara ömma och att jag ibland känner mig spänd i nacken. Det var i och för sig mycket värre förr om åren, men händer fortfarande.

Bild:Google

Hon sa då att mitt gnisslande påskyndar tandlossningsprocessen och att nu kunde hon inte se nån annan lösning än att jag ska ha en bettskena på nätterna. Jag nickade i mitt bedövade tillstånd och höll med henne. Jag vill inte tappa tänderna innan jag gjort allt för att slippa. Så i morgon när jag ska tillbaka för att ta andra halvan av ansiktet ska vi också gjuta ett avtryck av min överkäke så att en bettskena kan tillverkas.

Foto:Google

I mitt fall beror tandlossningen på flera saker. Arv, lite dålig tandhygien förr om åren, lätt att bilda tandsten på grund av min salivsammansättning och gnisslandet. Dessutom håller jag på och pressar tungan mot tänderna, helt omedvetet, vilket ger nån onödig påfrestning. Det där kommer jag få jobba hårt med för jag tänker inte på det själv.

Men tandläkarskräcken till trots så tror jag för första gången att jag är hos en tandläkare som helt och hållet lyssnar och respekterar vad jag säger. Det känns så tryggt, och samtalen kring spänningar och avkoppling var som terapi för mig. Inte brukar man väl ligga i tandläkarstolen och ha samtal om psykisk hälsa vanligtvis?

Foto:Google

Tack vare henne kommer kanske skräcken att minska framöver. Men hon kommer ALDRIG få sluta bedöva mig när hon tar tandsten.

Även om man inte lätt får hål så kan man få andra problem med sina tänder. Snälla ni, gå regelbundet till tandläkaren och tandhygienist. Det kommer ni ha glädje av längre fram i livet. Det är dyrt men nu finns ändå högkostnadsskyddet för tandläkarbehandlingar och jag kommer få bettskenan för ca en tusenlapp mindre än vad den kostar annars. Det där kan ni läsa allt om på Försäkringskassans hemsida.

Dela gärna min blogg om du tror att nån du känner vill läsa.

Gilla Inifrån och ut på Facebook HÄR (LÄNK)