Translate

16 september 2013

Frustration!

Jag har ett resonemang med mig själv just nu. Är min reaktion sund eller fånig? Så här ligger det till. Jag skrev ju tidigare om mina höstplaner (läs här LÄNK) Men det blir ju inte alltid som planerat. Jag blev sjuk!

Bild:Google (fyy vad det va synd om mig)


Jag är sällan sjuk, vet inte när det hände senast, fysiskt sjuk alltså. Psykisk sjukdom kan jag hantera bättre än den här djävulssjukan som drabbade mig. Trots att jag inte hade feber så var jag helt däckad. Min kropp protesterade mot all typ av aktivitet. Jag hatar det. För mitt huvud är fortfarande hyperaktivt och då blir jag ju rastlös och frustrerad och så. Gräsligt att vara sjuk!!!

Värst har varit att jag inte kunnat träna som jag brukar. Ingen morgon-PW, inget gym. Jag fick till och med ställa in mitt pass med Stefan i söndags för jag för dålig. Det var första gången det hände sen jag började träna. De två senaste veckorna har jag gymmat två gånger och PW-at kanske tre-fyra gånger. Det är ju inte i närheten av vad jag brukar göra.

Så nu då till mitt resonerande med mig själv. En del av mig tycker att det är jättejobbigt att ha den här ofrivilliga träningspausen. Det känns som jag raserar allt jag byggt upp och att jag kommer tappa hela motivationen även när jag blir frisk och bli en tjock tant igen. Den andra delen säger att jag är en fåntratt och att det är naturligt att ibland bli sjuk och då måste pausa men att det är lätt att komma igen, men att jag måste tillåta mig att vila så att jag blir frisk fort.

Jag mår mycket bättre nu och var på jobbet idag. Jag har bokat ny tid med Stefan på onsdag och jag längtar efter att få komma igång.

Så nu när jag skrivit det här och läst igenom det så inser jag ju att den där första delen av mitt resonemang är ute på en lång-cykel-tur. Den andra delen har naturligtvis rätt. Jag kan ju sitta här och vara frustrerad, men vet att jag kommer komma igen. Dessutom blev det ju inte höst förrän igår kväll så rent tekniskt har jag inte raserat några höstplaner alls...så det så.

Gud va skönt att jag får skriva av mig här. Tack för att ni lyssnar!

Foto:Google

Dela gärna min blogg om du tror att nån du känner vill läsa.
E-posta mig om du vill berätta något eller ställa frågor utan att skriva i kommentarsfältet: inifranochut@outlook.com
Följ mig på Facebook: https://www.facebook.com/barbroa

2 kommentarer:

  1. Håller med dig om att du har helt rätt!!! :)
    Du har ju stans grundkondition nu och kommer igång väldigt lätt, skulle jag tro!! GO GO!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag har ju det och tror mer att oron beror på rädsla att falla tillbaka. Men jag längtar efter att komma igång så det är nog ingen fara. Det här blir en nyttig erfarenhet.
      Kram

      Radera